lördag 7 april 2012

Värsta hippien, liksom

Det finns säkerligen folk som vill försöka tolka mina skriverier om att jag mår bra som någon sorts lögn för mig själv och andra och jag gissar även på att försäkringar om att så inte är fallet bara skulle förstärka tron om det. För några år sedan tittade jag med jämna mellanrum in på en blogg som i mina ögon var det så groteskt mycket att jag nästan ville skaka om skribenten till den och säga att det är okej att vara ledsen emellanåt.

Ändå kan kan jag komma på mig själv med att bara gå runt och mysa i min egen lilla privata sfär, jag inser att även om saker är tämligen knackiga för stunden så är det ändå förvånansvärt helt okej. Jag har borstat av mig saker och ting, kommit till insikter, rätat på ryggen och börjat bygga om mig själv till något bättre.

Och nu är jag trettio utan några bekymmer eller åldersnojor utan det är bara mig ett år äldre och ett år lustigare även om jag kan titta tillbaka på det senaste året och få grå hår av det. Det har varit ett annorlunda år och det är vissa dagar som minnen har slagit mig i maggropen när jag har insett att det var precis ett år sedan som en lögn byggdes ihop om mig och det har lämnat mig i en blandning av ilska och upprördhet. Ändå börjar det blekna, jag kan börja se tillbaka på de mindre smärtsamma sakerna och jag har väl på sätt och vis fått en del perspektiv, fått mod till att vara mig själv på ett annat sätt, blommor och rökelse och vad fan!

Snart sitter jag väl och sjunger We shall overcome, det säger skräddaren nej om! Nu skall jag spendera resten av min födelsedag med virkning och tv-tittande.

1 kommentar:

  1. Eeeehhh tjaaaa vill dom tro att du bara försöker må bra på inbillning så får dom göra de! Jag som följer dig lite var som märker att damen här är mer positiv till å från å de är skönt att se!

    Du har kommit en bra bit med ditt uppbyggande, fortsätt så. Tillåt minnen att göra ont, då tänker man mer sällan på de.

    Hoppas du hade en fantastisk dag!

    Pussåkram

    SvaraRadera